Griskött
Mycket av vårt matarv bygger faktiskt på griskött. Grisen har sin givna plats både på det traditionella julbordet och på grillen. Även om filé, karré och kotlett är populärast, ser vi att även mer udda detaljer som till exempel griskind börjar bli trendigt. Griskött går att variera och smaksätta i oändlighet, vilket gör det roligt att arbeta med.
Griskind
Alla styckningsdetaljer har sin egen anhängarskara men de som älskar griskind är nog bland de mest hängivna. Det märks inte minst på alla hyllningar på matbloggar.
Fläskkarré
Karrén är en supermarmorerad detalj som klarar hårdare tag i stekpannan såväl som på grillen.
Pluma & Kotlettrad
Kotletten är en mångsidig detalj som kan styckas med eller utan ben. Utskuren och renputsad kallas kotletten också för fläskhare eller ytterfilé.
Fläskfilé
Fläskfilén är den möraste delen på grisen och den enda muskeln som sitter på insidan av ryggraden. Tillaga med försiktighet så att inte köttet blir torrt.
Rostbiff
Tidigare kallades skinkrostbiffen förbit, eller skinkförbit. Rostbiffen är en del av skinkan som är grundråvaran till julskinka och flintastek.
Fläskytter- & Innanlår
Ibland refereras dessa styckdetaljer till som skinkytterlår och skinkinnanlår, för att särskilja dem från nötköttets motsvarighet.
Fläskrulle
Skinkrullen (som den ofta kallas) är den runda muskeln på grislårets baksida mellan ytter- och innanlåret.
Fransyska
Fransyskan består av fyra muskler tätt sammanbundna och är lämplig som skinkstek eller tärnad i en gryta.
Fläsksida
Sidan används mest till bacon, men du går miste om många andra kvaliteter om du inte testar att tillaga den färsk.
Revbensspjäll
Revbensspjällen styckas från grisens bröstkorg och har en hög fetthalt, ca 14 %. Tjocka revbensspjäll är ofta knäckta så att de ska vara lättare att dela.
Bog
Bogen kan styckas på många olika sätt – beroende på vilka detaljer man vill ta fram exepempelvis vanlig fläskbog, bogbladsstek och picnicbog.
Fläsklägg
Rimmat fläsklägg är en klassiker i till exempel ärtsoppa eller tillsammans med rotmos.
Det här bör du veta om griskött
Griskött i sig själv är magert och behöver i regel inte möras. Ofta får du bitar med en fettkappa, låt den vara kvar när du lagar köttet och ta bort den när det är klart, då blir köttet saftigare. För att behålla saftigheten hos extra magra detaljer som kotlett, filé, stek och innanlår bör de tillagas på lägre temperatur. Låt inte ugnen vara varmare än 125 grader och stek till en innertemperatur inte högre än 65 grader. Svenskt griskött är säkert så prova gärna att stanna temperaturen vid 55 - 58 grader, då blir köttet aningen rosa och väldigt saftigt. Fetare detaljer som karré och sida klarar högre temperaturer och torkar inte ut lika lätt. Karré blir tack vare sin höga fetthalt dessutom godare om den får stekas till en lite högre innertemperatur. Mellan 75 och 80 grader är perfekt. Eller ännu högre i långkok som pulled pork.
Scan Piggham – saftigt och mört griskött
Piggham är Scans varumärke som du hittar på många av våra produkter med griskött. Köttet är en treraskorsning, där de bästa egenskaperna från grisraserna svensk lantras, Yorkshire och svenska Hampshire kombinerats. Just den kombinationen ger ett extra mört, saftigt och gott griskött.
Pigghams historia började redan 1974 då ett projekt startades som skulle leda till bättre kvalitet på griskött. Avelsarbetet bar frukt 1978 då denna treraskorsning visade sig vara en framgång. Projektgruppen blev lyrisk när de upptäckte hur saftigt och mört köttet var. 1981 nådde köttet fram till butikerna. Scan Piggham har också uppmärksammats av Gastronomiska akademin genom diplom för det ”saftiga och välsmakande köttet”.