djurslag

Lammkött

Lammkött har de senaste åren stigit i popularitet. Inte konstigt, det är otroligt mört och fantastiskt gott. Lamm är en mycket mångsidig råvara som passar bra till de flesta rätter som man vanligtvis gör av nöt och kalvkött. Lammkött är inte så känsligt vid tillagning vilket gör att även överstekt lamm blir saftigt och mört, framför allt detaljer med ben.

Lammentrecôte
Lammsadel
Lamminnerfilé
Lammstek
Lammtunnbringa
Lammbringa
Lammbog
Lammlägg
Lammrostbiff
Lamm
Lammentrecôte

Lammentrecôte

Lammentrecôte är samma del som på nöt – men mindre. Den kallas också för lammnacke, eftersom det är där den sitter. Lagom till en portion, benfritt är vanligast. Hittar du bara lammkarré? Ingen fara, det är samma sak.

40
Marmorering
65
Mörhet
Lammsadel

Lammsadel

Lammsadeln går att stycka på många olika vis. Lammkotlett, kotlettrad, dubbelkotlett, lammracks, kort sadel och lammytterfilé – kärt barn kommer i många skepnader. Smaken är alltid densamma. Rik och med mjäll textur.

5
Marmorering
50
Mörhet
Lamminnerfilé

Lamminnerfilé

Möraste detaljen på lammet. En liten och smal detalj som går otroligt snabbt att laga, den behöver bara ned i stekpannan och vända. På Scans korta lammsadel sitter innerfilén kvar. Varsågod och njut!

10
Marmorering
80
Mörhet
Lammstek

Lammstek

Klassikern som du med fördel placerar mitt på bordet – Lammsteken. Skär den i skivor och vi kan garantera en saftig och god lyckoträff för hela sällskapet. Går att stycka anatomiskt, i olika muskler.

40
Marmorering
50
Mörhet
Lammtunnbringa

Lammtunnbringa

En del av lammets sida. Mycket av denna del går till smakrik färs. Rakskuren tunnbringa passar alldeles utmärkt till fylld rulle. Och funkar också superbra som grytkött.

60
Marmorering
10
Mörhet
Lammbringa

Lammbringa

Bringan är lammets bröstmuskler, och mycket mörare än motsvarande del från nöt. Lammbringan används ofta i lammfärs. Traditionellt bra grytkött som även går fint att ugnssteka eller grilla, välj själv!.

50
Marmorering
10
Mörhet
Lammbog

Lammbog

Långkoksfavorit. Det tar sin tid men när bogen tillagas rätt, får du ett kött som faller isär på tallriken. Lammbog med ben används som hel stek och räcker gott till tre, fyra personer. Av bogen får du också en smakrik färs vid malning.

10
Marmorering
40
Mörhet
Lammlägg

Lammlägg

Vanligast är att använda baklägg, lammets bakben. Snygg detalj som efter långsam kokning/brässering får en klubbliknande form och en gudomlig smak. Lagom att servera till en person. Även frambenen används, oftast som magert färskött.

50
Marmorering
10
Mörhet
Lammrostbiff

Lammrostbiff

En av bakdelens lite mindre detaljer. Den finaste lilla stek du kan tänka dig. Stek runt om eller grilla tills du får en fin yta. Låt gå färdigt i ugn, vi rekommenderar 58 grader, eller på indirekt värme på grillen. Skiva tunt vid servering, servera gärna i Hamburgerbröd

40
Marmorering
50
Mörhet
Om lammkött

Vårt älskade svenska lamm

Synen på lammkött har förändrats ordentligt under de senaste tjugo åren. Det som tidigare ofta ansågs ”smaka som kofta” har nu blivit en självklarhet på allt ifrån påskbjudningar till sommargrillen. Svenskt lamm blir populärare för varje år som går – en utveckling som är både inspirerande och rolig. Men inte särskilt konstig. Lammkött är naturligt mört, saftigt och smakrikt. Och det finns många delar att välja mellan.

I takt med att allt fler av Sveriges köttätare fått upp ögonen för lamm, har kraven på kvalitet ökat. Det här är något vi välkomnar med öppna armar. Förr i tiden ville man förutom ”fiolen” mest ha större stekar. Nuförtiden styckar vi djuret enligt samma principer som för gris och nöt, så bli inte förvånad när du hittar entrecote, ytterfilé och rostbiff även från lamm.

Gryta

Hacka, krydda, häll på vätska och låt puttra. Det mesta kan läggas i en gryta och det mesta blir godare i en gryta.

Läs mer

Steka

Att steka en köttbit är inte svårt, med några få knep kan du lära dig att lyckas varje gång.

Läs mer

Ugn

Krydda, späcka, ös och tranchera. Smaksätt rejält eller låt köttet tala för sig självt. En stek kan varieras i det oändliga.

Läs mer

Grilla

Något händer med oss när våren kommer fram. Det handlar om värmen från glöden och köttets innertemperatur såklart – men lika mycket om ljumma sommarkvällar och trevligt sällskap.

Läs mer

Fårets och lammets historia

Vilka som var tamfårets vilda förfäder är omdiskuterat. Mycket pekar dock på att den orientaliska mufflonen är ursprungsart till dagens får. Det brukar sägas att tamfåret är ett av världens äldsta husdjur. Historiker har hittat spår så långt tillbaka som ett par tusen år före kristus, där man framförallt i Iran och Irak började tämja vilda får. Men det var inte bara köttet som var populärt. Mjölken togs också om hand och användes till bland annat osttillverkning. Och av ullen kunde man spinna garn som blev till tyger och kläder.

Precis som kon är tamfåret en idisslare och har fyra magar: våm, nätmage, bladmage och löpmage. De betar allt ifrån gräs och örter till sly, blad och bark. Medan hanen har flera olika benämningar – som bagge, bäse, gumse eller vädur – kallas fårhonan kort och gott för tacka. En kastrerad bagge kallas hammel. Fårungar kallas lamm, förutom på Gotland. Där säger man lamm om alla får – och lammungar istället för lamm.

lamm

Varför du ska äta svenskt lamm

Enligt den svenska djurskyddslagen ska alla djur i Sverige leva naturligt. Därför hålls får och lamm alltid på bete över sommaren. För att undvika sjukdomar hos djuren, jobbar alla våra bönder kontinuerligt med förebyggande djurhälsovård. Av alla EU-länder sticker Sverige ut som det land som använder minst antibiotika till livsmedelsproducerande djur. Vår djurskyddslagstiftning säger också att djuren ska få behålla sina svansar och att bagglammen inte ska kastreras. Dessutom får djur transporteras i max åtta timmar, och de bedövas alltid i god tid före slakt.

Varför kallas det vår- och höstlamm?

Traditionellt sett lammar tackorna på våren. Efter avslutad betessäsong slaktas sedan lammen på hösten. Men en ökande efterfrågan har lett till att svenska bönder numera föder upp lamm året runt. Så här fungerar det.

VÅRLAMM – föds på vintern och slaktas under våren, vid 3-5 månaders ålder.

SOMMARLAMM – föds under tidig vår och slaktas sedan under sommaren.

HÖSTLAMM – föds på våren och slaktas under hösten vid ca 6 månaders ålder, efter avslutad betessäsong.

VINTERLAMM – födda under senvår eller sommar. De stallas in efter betessäsongen och utfodras för att bli tunga nog för att slaktas under vintern.

Scan Matgeek
Matgeek

Lammskola med Benny och Olle

LAMM- OCH FÅRRASER

Det finns ett flertal fårraser i Sverige. Det allra vanligaste är Gotlandsfåret, även kallat Pälsfår eller Gutefår. Det är från detta djur som som vi får det fina pälsskinnet, med de unika grå och silverfärgade lockarna. Andra exempel på fårraser i Sverige är Värmländska skogsfår, Svärdsjöfår och Finullsfår.

Ofta korsar man olika raser för att avla fram önskvärda egenskaper. Hybriden för vårt lammkött på Scan är en tacka av en korsning mellan Finullsfår och Dorset. För baggen är det en korsning mellan Texel eller Suffork.

GOTLANDSFÅR

Det gamla gotländska utegångsfåret, med anor från vikingatiden, är den största fårrasen i Sverige. Köttet är mört, magert och välsmakande. 

TEXELFÅR

Ger bäst slaktkropp av alla raser i Sverige. Styckdetaljerna har djupa kotletter, stor innerfilé och välfyllda bogar. Köttet är välmarmorerat.

FINULLSFÅR

Finullsfår är en mycket fruktsam ras där medeltalet lamm per tacka och kull är mer än två. Enstaka tackor kan få upp till sex lamm.

DORSET

Är ett medelstort, lugnt, härdigt och kompakt får som kan producera lamm året runt och har en välutvecklad ryggmuskulatur och låg fettansättning.

SUFFOLKFÅR

Är mycket eftertraktad som bagge. Lammen växer snabbt och resulterar i en utmärkt slaktkropp och ger höga slaktvikter utan fett.

DORPER

Ett medelstort får från Sydafrika. Lammen föds livskraftiga och växer snabbt. Det väldigt möra och smakfulla köttet är eftersökt världen över.