Hero image
djurslag

Nötkött

Kanske vårt käraste kött. Nötkött är benämningen på kött som kommer från ko, tjur och ungnöt. Ordet nöt i nötkreatur kommer från den nytta dessa djur gjorde i jordbruken förr i tiden som till exempel dragdjur. Ordet härstammar från orden nöta och nyttig. Ja, det hör du nästan.

Högrev

Högrev

Högreven sitter på nötdjurets skulderparti mellan entrecote och hals. Högrev är prisvärt och smakrikt framdelskött, utmärkt till gryta och wok men kan också användas till stek.

75
Marmorering
25
Mörhet
Mer om Högrev
Entrecôte

Entrecôte

En entrecôte ska alltid ha en riktig fettkärna i mitten. Det ger bra smak när du steker. Ju mer marmorerad desto godare!

75
Marmorering
50
Mörhet
Mer om Entrecôte
Ryggbiff

Ryggbiff

Ordet biff härstammar från latinets ”bos” som betyder oxe. Därefter har ordet gått via franskans boef och engelskans beef till svenskan där ordet introducerades på tidigt 1800-tal.

25
Marmorering
50
Mörhet
Mer om Ryggbiff
Oxfilé

Oxfilé

En vattentät teknik för Oxfilé är att börja med att bryna köttet på hög värme så den får yta. Sedan helsteker du köttet med termometer i ugnen. 

10
Marmorering
75
Mörhet
Mer om Oxfilé
Rostbiff

Rostbiff

På Rostbiffen sitter rostbifflocket ur vilket man kan stycka Charlottensteken, en detalj väl värd att prova på grillen.  

10
Marmorering
40
Mörhet
Mer om Rostbiff
Ytter- & innanlår

Ytter- & innanlår

På rostbiffen sitter rostbifflocket ur vilket man kan stycka Charlottensteken, en detalj väl värd att prova på grillen. Även rostas är ett prisvärt alternativ till oxfilé. 

10
Marmorering
35
Mörhet
Mer om Ytter- & innanlår
Oxsvans

Oxsvans

Oxsvans är en riktig långkoksklassiker!

0
Marmorering
0
Mörhet
Mer om Oxsvans
Nötrulle

Nötrulle

Rullen används vanligen till smörgåsmat som exempelvis kokt saltrulle. Många kallar även den råa rullen för just, precis, saltrulle.

10
Marmorering
10
Mörhet
Mer om Nötrulle
Fransyska

Fransyska

Bräsera den nätad så får du en fin söndagsstek. Skär den tunt till lövbiff. Strimla den fint till wok. Det finns många valmöjligheter med Fransyskan. 

10
Marmorering
40
Mörhet
Mer om Fransyska
Flankstek & Kållap

Flankstek & Kållap

Namnet Kållap kommer från engelskans ”collop” som betyder köttskiva. Kållapen kallas också för slaksida och i Skåne används även det danska ordet ”slag”.

0
Marmorering
0
Mörhet
Mer om Flankstek & Kållap
Nötbringa

Nötbringa

Knepet är att tillaga den så länge att köttet nästan faller isär. Det vill säga länge.

75
Marmorering
10
Mörhet
Mer om Nötbringa
Nötbog

Nötbog

Bogen sitter även fint i rätter som Porterstek, Sjömansbiff eller varför inte en klassisk Tjälknöl.

10
Marmorering
40
Mörhet
Mer om Nötbog
Nötlägg

Nötlägg

Nötlägg kan bli en lite annorlunda och rustik nötstek!

25
Marmorering
5
Mörhet
Mer om Nötlägg
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Illustration av gris med numrerade styckningsdetaljer
Steka

Att steka en köttbit är inte svårt, med några få knep kan du lära dig att lyckas varje gång.

Grilla

Något händer med oss när våren kommer fram. Det handlar om värmen från glöden och köttets innertemperatur såklart – men lika mycket om ljumma sommarkvällar och trevligt sällskap.

Ugn

Krydda, späcka, ös och tranchera. Smaksätt rejält eller låt köttet tala för sig självt. En stek kan varieras i det oändliga

Gryta

Hacka, krydda, häll på vätska och låt puttra. Det mesta kan läggas i en gryta och det mesta blir godare i en gryta.

Produkter

Det här bör du veta om nötkött

Nötkött måste möras innan det tillagas. Men det gör vi åt dig. Vi vakuumförpackar vårt kött efter styckning, vilket gör att köttet möras ända fram till tillagning. Köttet blir alltså mörare i förpackningen och är som mörast precis i anslutning till bäst före-datumet. Bra att veta.

De möraste bitarna är traditionellt de mest populära. Men vi börjar märka ett växande intresse för de lite mer ovanliga styckningsdetaljerna. Bra och nyttigt! Mörheten beror bland annat på muskeltrådarnas grovlek och vilken funktion muskeln haft. Oxfilén till exempel är mycket fintrådig och arbetar väldigt lite vilket gör den till den möraste delen. Framdelen på nötdjuret används främst till färs och grytor eftersom köttstrukturen är grövre vilket gör att det behöver malas först eller tillagas länge för att bli mört. Den grova strukturen och relativt höga fetthalten ger ett mycket smakrikt kött som kräver lite mer tid för att bli bra men det är egentligen inte svårt alls.

NÖTKREATURENS HISTORIA

FRÅN UROXE TILL MJÖLKKOSSA

Uroxen som fanns för 10500 år sedan var större och hade längre horn än den tidigast kända tamboskapen. Man räknar med att det finns fler än 1 000 olika raser av nötkreatur.

DÄRFÖR HETER DET NÖTKÖTT

Ordet nötkreatur härstammar från det fornsvenska ordet nöt, som betyder egendom och kreatur från latinets creatura eller skapelse.

NÖTKREATUR UTE I VÄRLDEN

Det finns ungefär 1,5 miljarder nötkreatur i världen. Länder med flest djur är Brasilien, Indien, Kina

KÖTTKONSUMTION

• Nötköttet håller jämn nivå. Skillnaden mellan 2008 och nu är endast 0,3 kg per person och år.

• Grisköttet, vårt mest populära kött har från 2008 minskat med 3,5 kg per person och år.

• Matfågel ökar mest, speciellt kyckling. Från 18,1 kg 2008 till 23,2 kg idag, en ökning med 5,1 kg per person och år.

• Lammkött har ökat lite men konstant sedan 2008, idag äter vi 1,9 kg lammkött per person och år.

RASER

Rasen på djuret är en viktig faktor då olika raser ansätter fett vid olika åldrar. Svenska raser dominerar den svenska köttmarknaden och cirka 60 procent av allt svenskt nötkött har sitt ursprung inom mjölkproduktionen det vill säga, SRB och SLB. År 2013 utgjorde köttraser och olika köttraskorsningar 42 procent av den totala slakten i Sverige. Den allra största köttrasen är Charolais. Därefter kommer Hereford, Simmental, Limousin, Angus, Highland och sist den franska rasen Blonde d´ Aquitaine. Antalet renrasiga djur är få. Av den största köttrasen i Sverige, Charolais, fanns det exempelvis endast cirka 4 500 renrasiga kor förra året. Den helt övervägande delen köttrasdjur är dock korsningar av olika raser. (källa: Svenskt Kött)

SVENSKT URSPRUNG

SRB

Kombinerad mjölk och köttproduktion, fin marmorering och stor smak. Även kallad svensk rödbrokig boskap, är tillsammans med SLB den vanligaste...

HOLLÄNDSKT/TYSKT URSPRUNG

SLB

Sveriges vanligaste mjölkkoras med ursprung i låglandsboskapen. Fin marmorering och stor smak.

ENGELSKT URSPRUNG

HEREFORD

Hereford är Sveriges näst vanligaste köttras och har från start avlats för köttproduktion.

FRANSKT URSPRUNG

CHAROLAIS

Charolais räknas till de tunga köttraserna och har en väl utvecklad muskulatur.

SCHWEIZISKT URSPRUNG

SIMMENTALER

Simmentalkon är en kombinerad kött- och mjölkko. I Sverige används kon endast som diko men i övriga världen förekommer den även som mjölkko.

SKOTSKT URSPRUNG

ANGUS

Används mycket till korsningar för att förbättra slaktkroppskvalitet och mjölkningsförmåga.

Error: Image not set.

Ordlista

Stut = En ung kastrerad hane

Tjur = En tjur är en könsmogen, okastrerad hane

Ungtjur = En okastrerat ung hane (ungtjurar slaktas vanligtvis när de är 16-18 månader)

Ko = Hondjur som kalvat och fött minst en kalv och därmed producerar mjölk

Ungko = Hondjur som kalvat vid ett eller två tillfällen

Kviga = Hondjur som inte kalvat ännu

Kalv = En kalv är ett ungdjur av nötkreatur. Kalvar av honkön kallas kvigkalvar och kalvar av hankön kallas tjurkalvar

Mellankalv = En kalv som är ca 8 månader

Gödkalv = En gödkalven föds upp på mjölk och mjölkersättning (gödkalvarna slaktas vid ca 3 månaders ålder). Scan slaktar inte några gödkalvar.

KLIMAT OCH HÄLSA

STÖRST MILJÖPÅVERKAN SKER VID:

• Produktion av foder.

• Hantering av gödsel.

• Utsläpp av växthusgas vid idissling.

 

KÖTTPRODUKTION HAR ÄVEN POSITIV PÅVERKAN

• Naturbete gynnar biologisk mångfald.

• Djurhållning bevarar det öppna landskapet.

• Gödsel tillför näring och förbättrar jorden naturligt.

• Välj kött med omsorg.

Error: Image not set.

VARFÖR SVENSKT NÖTKÖTT?

Vi tror på bra mat från svenska gårdar. Scan har i generationer varit Sveriges kött- och charkuterimästare och det är en tradition vi är stolta över att föra vidare. Vi tror på det svenska ursprunget och arbetar engagerat för att ständigt säkra de höga förväntningar som ställs på svensk köttkvalitet.

NÖTKREATUR OCH KLIMATAVTRYCK

Det svenska nötköttet har 25 % lägre klimatpåverkan än snittet i EU, vilket beror på våra friska djur, men också på det sätt de svenska korna föds upp. Av de globala utsläppen står Sveriges nötköttsproduktion är 1 promille.

DJURVÄLFÄRD

Sverige har världens mest omfattande djurskyddslag. Alla djur som föds upp av människor omfattas av den svenska djurskyddslagen.

ANVÄNDNING AV ANTIBIOTIKA

Sedan 1986 är det förbjudet i Sverige att ge djur antibiotika i annat än medicinskt syfte. Först 2006 fattade EU samma beslut.

SPÅRBARHET

Alla djur i Sverige är kopplade till Centrala Nötkreatursregistret. Numret innehåller information om födelsedatum, gård, eventuella sjukdomar under livstiden, medicineringar, korsningar, försäljning och slakt.